Allt oftare kommer frågan, börjar du bli nervös?
Jag försöker att känna efter. Ibland försöker jag till och med riktigt ordentligt, då jag tar i från tårna för att verkligen känna efter och leta efter det där nervösa, men jag hittar inget. Ibland svara jag "ja" på frågan om jag är nervös bara för att en del sett så besvikna ut de gånger jag svarat "nej". Nu ska jag sluta med det.
Jag är inte nervös.
Däremot kan jag ibland känna det där pirret i maggropen. Det kommer allt oftare nu, det känns som att det kittlar till i mellangärdet. Allt jag vill göra är att le när det känns på det viset. Det är det här förväntansfulla när man är redo och bara väntar, väntar på startskottet.
Det ska bli SÅ KUL, äntligen!!
Ibland kryper sig dock ett dåligt samvete på mig. Som att jag inte får se fram emot detta för mycket, inte vara för glad. Visst är det väl ändå så att jag lämnar alla här hemma. Syftet är dock inte att lämna någon eller något utan att ta en paus från mig själv den Magdalena som lever här hemma. Göra något annat, se saker med andra ögon och lära mig något nytt om både mig själv och världen vi lever i.
Ja, nu är det inte långt kvar alls! Det ska bli så kul att följa din resa, är glad att du startat den här bloggen.
SvaraRaderaDu får inte se det som att du överger alla här hemma, du bara åker iväg på en liten tripp och sedan när du kommer tillbaka kommer du att ha massvis av ny visdom och häftiga erfarenheter att dela med dig av till dina nära & kära!