2011-04-06/07 Hello Mumbai

Efter ett par dagar i Goa fyllda med strandhäng och ett par turer till marknader runt om så var jag rastlös och lite trött på att ligga och steka i värmen. Det var dags att bege sig mot min slutdestination i Indien, Mumbai, eller Bombay om man så vill.

Goa var en intressant plats att besöka. Jag hade på sätt och vis tur då jag anlände precis när högsäsongen var över. Det var inga problem att få ett fint rum för en billig peng. Eftersom gatuförsäljarna var på väg att packa ihop för säsongen och bege sig hem bjöds de osålda varorna ut till skrattretande låga priser. 

Jag köpte på mig en del saker då jag hade fått in önskemål om, överkast och liknande saker. Tyvärr blev det inte någon vidare shopping till mig själv då status på min ryggsäck var sprängfull och skittung. Så de sista inköpen fick hamna utanpå ryggsäcken.

Intrycken från Goa var att det var lite mer avslappnat här, lite mer europeiskt och då syftar jag på att jag fick möjligheten att få vara ifred (oftast). Det kändes som att människorna här var lite mer "open minded". Både i Bangalore och Cochin var jag med om män som helt sonika bjöd in sig själva när jag satt och åt middag. Det var inte det att jag inte vill ha sällskap när jag äter middag. Det blir dock snabbt till en plåga när personen som bjudit in sig först ger en redogörelse av sitt liv tätt följt av ett förslag om att gå ut på en ny "dejt" snart igen och inte riktigt förstår ett nej. Utan ser "nej:et" mer som ett tecken att försöka lite mer. Tyvärr får sån't beteende mig att tappa humöret ganska så snabbt. I Goa var det skönt att kunna få äta middag själv i lugn och ro, utan att bli påtvingad sällskap, mycket bra!

När det var dags att lämna Goa och ta sikte mot tågstationen hamnade jag i en viss tidsbrist då lokalbussen inte ville komma. Det är lite av ett mecket i Indien enligt min uppfattning. Bussarna, taxibilarna och människorna är generellt sätt inte särskilt punktliga men tågen de avgår i princip alltid i tid. Detta skall dock inte förväxlas med att de skulle ankomma destinationen i tid.
Hur som helst behövde jag lösa detta på något sätt och under hela resans gång jag har haft vissa principer. En av principerna har varit att inte åka motorcykel. Motorcykel är ett väldigt vanligt färdmedel och används flitigt som taxi i Asien. Men med tanke på den kaotiska trafiken där regler inte verkar förekomma samt avsaknaden av hjälmar så hade jag fram till denna punkt vänligt men bestämt vägrat motorcykel. Nu när tiden började bli knapp försvann plötsligt alla de andra alternativen och kvar stod jag med ett gäng taxichaufförer med motorcykel. 
Det vara bara till att hoppa upp och hoppas på det bästa. Inte kändes det bättre att veta att det inte bara var jag som skulle upp på denna rangliga sak utan även min stora otympliga packning skulle med. 
Den lilla taniga indiska gubben försäkrade mig om att han var van vid att köra turister med stora packningar och att detta inte var några problem. Jag spanade in motorcykeln efter eventuella skavanker eller spår efter eventuella olyckor, hittade inga. Chauffören lovade mig att han skulle köra sakta och superförsiktigt. Så ville jag hinna med tåget var det bara att hoppa upp och gilla läget, vilket jag också gjorde.  

2011-04 -04 Goa - Benaulim

Så efter en 19 timmar lång tågfärd var jag framme i Goa. Jag trodde att Goa var en stor stad så som alla andra städer men där tog jag allt miste. Goa är en stat i Indien så när jag stod där kan jag mig som tappad bakom en vagn... 
Men allt ordnar sig alltid och det enda jag egentligen behövde göra var att bestämma mig för vart jag ville bo.... väldigt stora beslut med andra ord...
Ur ryggsäcken drog jag fram min 1200 sidor guide bok över Indien och efter ca 3 minuters bläddrande fram och tillbaka var det avgjort. Södra Goa verkade inte helt fel, skulle tydligen vara väldigt laid back och avslappnat, kör på det tänkte jag!
Valet föll på Benaulim, en liten fiskeby nära havet men med när het till en lite större marknadsstad.
Väl på plats verkade jag just dragit vinstlotten. Jag hade precis lyckats med att prickat in början av lågsäsongen. Alla hostel hade rum lediga och det var inga problem att pruta ner rummen mer än halva priset. Gatuförsäljarna var på väg att plocka ner sina butiker för säsongen så där var prutviljan än större och man fick tidvis ducka för alla kläder, armband osv de i princip kastade efter de få turister som ännu var kvar.
Det var skönt att få lite tid på stranden och slippa ifrån allt folk. Här var det i princip folktomt vilket kändes som en befrielse.
Inte för att jag har något emot att umgås med andra människor, tvärtom det är något jag uppskattar högt. I Indien blev allt bara så intensivt. Du går ut på gatan och fångas direkt upp av en strid ström av människor i en eller annan riktning, det är gatustånd med försäljare som gastar, bilar som tutar och ljud precis överallt, hela tiden. Efter en tid i en sådan miljö kände jag mig ganska utmattad. Även om jag fatt en viss vila uppe i bergen i Munnar så hade jag inte riktigt fått tillräckligt. Dessutom kan en 19 timmars tågresa vara nog så utmattande...

Efter att ha checkat in på mitt hostel så gick jag för att äta frukost innan jag satte siktet på stranden. Stranden var i princip tom, vi var kanske 30 personer som delade på 500 meter strand. Sjukt skönt!!!!


Dagen efter tog jag lokalbussen in till stan tidigt på morgonen för att slippa den värsta hettan. Jag begav mig mot den stora marknaden och bazaren där jag möttes av ett myller av trånga gångar åt alla håll och kanter. Det var verkligen en labyrint av gångar och jag funderade för en minut över om jag hade något rött garnnystan att kasta ut bakom mig som en liten säkerhets åtgärd. 
Det var alla typer av stånd där det såldes allt från tyger till parfymer, smyken, tavlor och allmänt krimskrams. 
Väl tillbaka i min lilla fiskeby blev det lite mera strand häng tillsammans med en bok.  


Följande dag blev kort och intensiv. Jag gick och köpte de saker jag tidigare spanat in hos olika försäljare och såg till att få det pris jag ville ha på dessa. Sedan packade jag ihop mina saker för att till eftermiddagen bege mig till tåg stationen och det tåg som skulle ta mig den sista sträckan upp till Mumbai (Bombay).  

Den öde stranden som vi hade helt för oss själva. Vi var uppskattningsvis ett 30 tal turister här, inte mer :-)

Det var i princip folktomt överallt.

Ett par kor som är ute på  promenad på vägen och just här är de på väg genom en rondell. 
Jag måste ju erkänna att det är en aning frustrerande när bilarna visar stort tålamod för kor som blockerar vägen men så fort man själv stoppar ut så mycket som en tå mot vägen så kastar de sig över tutan.  

2011-04-02 Kerla - Munnar - Hiking

Så dagen efter ankomsten till Munnar var det dags att ge sig ut på vandring i bergen. 
Vi möttes upp 05.30 för att starta vandring upp mot bergets Hill station 06.00. 

Det var något magiskt som låg över bergen och dalarna innan solen gått upp och med dimman hasande runt benen. När solen började resa sig upp mellan bergen utspelade sig ett fantastiskt skådespel av skuggor, färgskiftningar och ett landskap som bytte karaktär totalt.

Vi vandrade mitt i teplantagen och såg ut kvinnorna (som oftast är de som ansvarar för att skörda tebuskarna) påbörjade sitt dagliga arbete. 

 Efter ett par timmars vandrande genom teplantage och ett fantastisk landskap nådd vi äntligen en av de första topparna och vi fick vila oss en stund medan morgonfika intogs. 

Efter att ha intagit äggsmörgåsar, färsk annans och banan samtidigt som vi blickat ut över en näst intill overklig vy vad det dags att packa ihop och fortsätta vår vandring. Teplantagen byttes ut mot planteringar med peppar, avokado, mango, citron, kakao, ananas, kardemumma och vanilj.

Gummiträd som man tömmer på gummivätska genom  att skära ett snitt i barken och sedan samlas vätskan upp i en bunke som töms regelbundet.

 Efter ca 8 timmars vandrande var vi framme vid stugan där vi skulle övernatta. Vi bjöds på en måltid typisk för just den södra delen av Indien bestående av Chipata bröd och en mängd olika grönsaksröror. Super gott efter en hel dags vandrande. 

Det blev en kort kväll och jag tror att jag somnade innan huvudet nådde kudden. Dagen efter blev åter en tidig morgon med frukost kl 06.00 för att hinna med bussen tillbaka mot Ernakulam/Cochin. Väl där hade jag ett tåg mot Goa att passa, en 19 timmars färd som visade sig bli ganska så intressant. 

2011-04-01 Kerla - Munnar - Te factory

Munnar är känt för sina goda förutsättningar för att få te att växa och frodas på kullarna. Det var britterna som kom fram till att te växte fruktansvärt bra just här. Efter att har försökt och misslyckats med att plantera en mängd olika grödor, träd och diverse annat som är möjligt att plantera hittade man äntligen rätt och startade upp en mängd teplantage.

I princip är det bara i Kerla och Västbengalen som det finns teplantage i Indien, jag trodde att det växte lite här och var över hela Indien. Lite som den svenska eken....

Jag tog en promenad ett par kilometer till byns temuseum och den närmast belägna tefabriken.  

Här gick de igenom hur det gick till när te först introducerades i Indien, hur teplantagen byggdes upp och hela processen kring te framställning. Vi fick en lektion i allt från hur de planteras, beskärs, göds till hur man tar fram olika typer av te. 

Det som intresserade mig mest i detta var hur teplantagen praktiskt fungerar. På vilket sätt man tar hand om sina anställda. På det här plantaget som jag besökte i Munnar erbjuds de anställda ett helhetskoncept. De arbetar 8 timmar per dag måndag till fredag, på lördagar de arbetar de fram till lunch och är lediga på söndagar.
De erbjuds ett hus för sin familj att bo i. får rabatterad el, gratis sjukvård, skola och barnpassning. De är som ett litet community som bor vägg i vägg med varandra och hjälps åt med det mesta. 

När jag lämnat temuseet gick jag vidare för att få se en riktig fabrik i drift och det tog inte lång tid innan jag hittat en. 

Jag möttes upp av ett gäng barn som ville bjuda in mig på te och kakor. De var så vänliga och ville bara att jag skulle komma och besöka dem en liten stund. Jag sa att jag var på väg vidare men att jag gärna tittade in på vägen tillbaka.

Ett helt gäng med fantastiska barn som bjöd in mig på te och kakor. Allt de ville var att prata, de hade säkert tusen frågor som alla försökte ställa i munnen på varandra.

 En av mammorna, de gillade att ta kort....

Alla barnen bodde tillsammans i samma huslänga vägg i vägg. De bodde som i små radhus om ett rum och kök, där hela familjen tryckte in sig. Varje huslänga inrymde sex hushåll om ett rum och kök.

Kvinnorna i husen. Glada och nyfikna på turisterna som vandrade förbi.Jag blev erbjuden att stanna hos dem över natten, vilket jag hade velat tackat ja till, men tackade nej då jag hade en vandring inplanerad nästkommande dag med avfärd 05.30.

2011-04-01 Kerla - Munnar

Efter att ha spenderat ett par dagar i Bangalore och sedan i Cochin/Kochin som jag trodde var en småstad (ja, i Indiska mått mätt) så var jag lite så trött på storstadspulsen. Jag ville bort från alla bilar, mopeder och framförallt det intensiva oupphörliga JÄVLA tutandet! Jag ville bort någonstans där det var möjligt att uppleva lugnet och få andas frisk luft. Någonstans på landsbygden kändes som det perfekta stället.
Så en morgon bestämde jag mig for att ta bussen upp mot Munnar som jag läst mycket gott om.  Munnar är känd för sitt gröna bördiga landskap med perfekta förutsättningar för teodling som resulterat i stora teplantage och fabriker.
Efter bara 2 timmar på bussen kunde jag skåda bergen och luften blev plötsligt så mycket friskare och aningen kyligare. För första gången på veckor fick andas in frisk luft och framför allt känna dofter som inte var avgaser! Underbart!
Även om bilarna fortfarande körde som tokar och tutade stup i kvarten så var det ändå så mycket lugnare, åhhh lyckan var total.

Jag letade upp ett litet hostel och checkade in och begav mig sedan ut på upptäcktsfärd i staden. 

Det härliga landskap med teplantage som brer ut sig över kullarna.

Alla religioner trängs sida vid sida i Indien. Några meter från en Moské ligger en katolsk kyrka. Överallt och ingenstans finner man tempel för att dyrka såväl Hinduistiska och Buddistiska gudar. Vad jag kunde uppfatta så fanns inga tecken på någon form av fientlighet mellan religionerna. Kanske var tiden jag hade där allt för kort för att upptäcka sådant men egentligen vad säger att religionstillhörighet per automatik skapar konflikter??

2011-03-31 Kerla Backwaters........

Jag hade hört så mycket om Kerla Backwaters och båtturerna som man kan åka på de snirkliga floderna i södra Indien. Det är ett nätverk av sjöar, floder och laguner som tillsammans bildar 900 km vattenvägar i området. Här finns helt ett unikt ekosystem av både växter och djur då sötvatten från floderna möter saltvattnet från Arabiska havet. 

Under vår dagstur fick vi beskåda hur det fiskades musslor förhand eller faktiskt snarare med fötterna. Det var en annorlunda syn minst sagt.... 
Vi fick också uppleva några av de byar som ligger längs med de snirkliga vattenvägarna där det bland annat producerades snören och rep från skalet på kokosnöten, vi fick besöka en fabrik där det tillverkades krita och en kryddgård där vi fick en lektion om medicinörter. 
Till lunch åt vi en traditionell indisk måltid som man kan säga består av fler så rätter på ett stort fat. Till detta har man ris och chapata, man äter med händerna och med hjälp av brödet.
Till efterätt fick vi en söt risblandning som påminde om risgrynsgröt men den var inte lika krämig och tjock utan mer lätt rinnande. Allt var väldigt gott.

 Fiskare som letar efter sötvattenmusslor

Dessa kvinnor tillverkade rep och snören från skalet på kokosnöten.

Det här är vår båtförare och guide som tog oss runt på delar av det gigantiska nätverket av floder.

Några av barnen som badade längs med en av floderna.